Du vet typen. Alla har vi haft det tvivelaktiga nöjet att stöta på dem. De oförtrutet glada. De med aldrig sinande livslust. De som säger att "sånt händer". Om de så blir överkörda av ettans buss med sin förstfödda i armarna, Macbooken i väskan och smöret i handen säger de att sånt händer. De lyssnar på glad musik (Abba). De "tror på det goda i människan".
De är de som inte har intelligens nog till att vara annat än glada. För det är vad det handlar om. Ingen smart människa är glad hela tiden. Är man smart är man också ibland olycklig. Vissa är såpass smarta att dom är olyckliga mest hela tiden. Blir man inte lite misstänksam mot dom glada? Jag kan i alla fall inte komma ifrån känslan av att det bara är en fasad som närsom kan brista. Gör en samhällsinsats idag - gör någon ledsen! Tillsammans kan vi göra skillnad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar